Gå ner i vikt – olika metoder

Att gå ner i vikt är en resa som kräver tålamod, beslutsamhet och en djup förståelse för din kropp. Ämnet är komplext, eftersom det berör många faktorer, inklusive kost, motion, genetik, socioekonomiska faktorer och psykologiska aspekter (1). Vi vet att alla är olika, och därför kommer inte samma metod att fungera för alla. Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt är en livsstilsförändring, och det tar tid. Målet med detta inlägg är att förse dig med den information du behöver för att göra välgrundade val när det gäller din viktminskningsresa.

Kaloriunderskott?

En av de mest grundläggande aspekterna av viktminskning är att skapa ett kaloriunderskott, vilket innebär att du bränner fler kalorier än du tar in (2). Detta kan göras genom att ändra vad du äter, hur mycket du äter och/eller öka din fysiska aktivitet.

Även om ett kaloriunderskott är en nödvändig del av viktminskning, kan ett för stort kaloriunderskott leda till att kroppen går in i vad som ibland kallas “svältläge”. Detta inträffar när kroppen anpassar sig till en mycket låg kalorinivå genom att minska dess ämnesomsättning och öka aptiten, vilket kan försvåra viktminskning (3).

“Även om ett kaloriunderskott är en nödvändig del av viktminskning, kan ett för stort kaloriunderskott leda till att kroppen går in i vad som ibland kallas “svältläge”.

Portionkontroll?

Vi har tidigare nämnt att att skapa ett kaloriunderskott är nödvändigt för viktminskning[^2^]. Men hur uppnår man detta på ett hållbart sätt? En kombination av kostförändring och ökad fysisk aktivitet är ofta mest effektiv1. Fysisk aktivitet behöver inte vara utmattande för att ge fördelar. Enkla promenader kan ofta vara ett första steg mot en mer aktiv livsstil2. Det finns många olika metoder för att minska kaloriintaget, från olika typer av dieter till portionkontroll. Det är viktigt att notera att det inte finns någon “bästa” diet – det är mer en fråga om vad som fungerar för varje individ, både när det gäller preferenser och deras specifika hälsobehov[^6^].

Portionskontroll kan vara en effektiv strategi för viktminskning och är grunden för många kostplaner. Det handlar om att reglera storleken och mängden mat vi äter vid varje måltid, vilket hjälper oss att förhindra överätande och kontrollera vårt kaloriintag.

Konceptet med portionskontroll är enkelt i teorin, men det kan vara svårt att implementera i praktiken. Vi är vana att äta till mättnad, och många av oss har utvecklat en förvrängd bild av vad en “normal” portion faktiskt är. Enligt en studie utförd av Young och Nestle1, har portionsstorlekar i restauranger, snabbmatställen och livsmedelsbutiker ökat betydligt under de senaste decennierna, vilket bidrar till överätande.

För att framgångsrikt implementera portionskontroll, är det viktigt att ha en förståelse för vad som utgör en hälsosam portion av olika typer av mat. Det finns olika metoder för detta, inklusive att använda standardmått, att jämföra portionsstorlekar med vardagliga objekt (t.ex. en portion kött bör vara storleken på ett kortlek), och att använda tallriksmodellen, där hälften av tallriken fylls med grönsaker, en fjärdedel med protein och en fjärdedel med kolhydrater2.

Portionskontroll kan vara ett kraftfullt verktyg, men det är också viktigt att notera att det inte är en one-size-fits-all lösning. Olika människor har olika energibehov baserat på faktorer som ålder, kön, storlek, och aktivitetsnivå. Dessutom, medan att minska portionsstorlekar kan bidra till att minska kaloriintaget, bör det inte gå till den punkt där man känner sig hungrig eller missnöjd hela tiden. Detta kan leda till överätande senare, och kan också vara ohälsosamt och ohållbart på lång sikt3.

Vetenskapligt stöd för viktnedgång

Det finns många olika metoder för att minska kaloriintaget, från olika typer av dieter till portionkontroll. Det är viktigt att notera att det inte finns någon “bästa” diet – det är mer en fråga om vad som fungerar för varje individ, både när det gäller preferenser och deras specifika hälsobehov[^6^].

Viktminskning är inte bara en fysisk process, utan också en psykologisk. Beteendeförändring, motivation och löpande stöd är mycket viktiga aspekter[^7^]. Detta kan inkludera att sätta upp realistiska mål, hitta motivation, och ha stöd från familj, vänner eller professionella.

Vid stort kaloriunderskott kan kroppen tro att den är i svälttillstånd och skydda organismen genom att öka aptiten och dra ner ämnesomsättningen[^3^]. Detta är en av anledningarna till att alltför restriktiva dieter ofta misslyckas på lång sikt[^8^]. Istället för snabb viktminskning, bör fokus ligga på gradvis och stabil viktminskning, ofta definierat som cirka 0.5-1kg per vecka[^9^]. Något som underlättar en viktnedgång är att gå ner i vikt med läkemedel. Det är viktigt att det sköts i nära samarbete med en läkare som är van att dosera och sätta in läkemedel för viktnedgång.

Istället för snabb viktminskning, bör fokus ligga på gradvis och stabil viktminskning, ofta definierat som cirka 0.5-1kg per vecka 

Hälsofördelar

Viktminskning har många hälsofördelar, inklusive minskad risk för hjärtsjukdomar, stroke och vissa typer av cancer, samt förbättrad blodtrycks- och blodsockerkontroll[^10^]. Det är viktigt att notera att dessa fördelar ofta kan uppnås med bara en måttlig viktminskning på cirka 5-10% av kroppsvikten[^10^]. 

Viktnedgång kan medföra en rad positiva hälsoeffekter, vilka ofta börjar märkas långt innan en person når sin “målvikt#. En minskning på bara 5 till 10 procent av kroppsvikten kan betydligt förbättra hälsomarkörer som blodtryck, blodsocker och kolesterolnivåer.

För personer med övervikt eller fetma, kan viktnedgång minska risken för hjärtsjukdomar, den främsta dödsorsaken globalt. Det kan också förbättra hjärtats funktion och struktur, vilket leder till förbättrad kardiovaskulär hälsa.

Viktnedgång kan också förbättra blodsockerkontrollen, vilket minskar risken för typ 2-diabetes. För dem som redan har denna sjukdom kan viktnedgång hjälpa till att bättre hantera tillståndet och minska behovet av medicinering.

Även ledhälsa kan förbättras med viktnedgång, eftersom mindre vikt innebär mindre stress på viktiga leder som höfter och knän. Detta kan i sin tur minska smärta och öka rörligheten, vilket förbättrar livskvaliteten.

Socioekonomiska faktorer

I vår moderna värld kan socioekonomiska faktorer också ha stor inverkan på vår förmåga att upprätthålla en hälsosam vikt. Detta inkluderar faktorer som tillgång till hälsosam mat, möjligheter att motionera, stressnivåer och sömnkvalitet. Faktorer som inkomst, utbildning och bostad kan påverka individers tillgång till resurser som är nödvändiga för en hälsosam livsstil, såsom näringsrik mat och säkra områden för motion. Förståelsen för dessa faktorer är nödvändig för att kunna skapa effektiva och hållbara strategier för viktminskning. 

Socioekonomiska faktorer spelar en stor roll i övervikt och fetma, samt i svårigheterna att gå ner i vikt. 

Låg inkomst och fattigdom kan begränsa tillgången till hälsosam mat, vilket gör det svårare att följa en näringsrik diet. Ultraprocessad mat och snabbmat är ofta billigare och mer tillgänglig än färsk frukt och grönsaker, vilket leder till en högre konsumtion av högkalorimat med lite näring.

En låg utbildningsnivå kan även begränsa individers kunskap om näringsriktig mat och fysisk aktivitet. Detta kan påverka deras förmåga att göra hälsosamma val och bibehålla en hälsosam vikt.

Dessutom kan boendemiljöer som saknar säkra platser för motion eller tillgång till gym och träningscentra bidra till en inaktiv livsstil, vilket är en viktig riskfaktor för övervikt och fetma.

Stöd och motivation

Viktminskning är inte bara en fysisk utmaning, utan också en mental och emotionell resa. Det är därför stöd och motivation är avgörande för framgång.

Socialt stöd från familj, vänner och professionella kan bidra till att motverka känslor av isolation och misslyckande som kan uppstå under viktminskningsprocessen1. Detta kan komma i form av uppmuntran, empati, delad ansvarighet, och praktisk hjälp med saker som planering av måltider och motion. Ett starkt supportnätverk kan även hjälpa individer att hantera stress, som kan vara en utlösare för ohälsosamma ätbeteenden.

Motivation är också avgörande för att starta och behålla de beteendeförändringar som krävs för viktminskning. Det är viktigt att notera att motivation kan variera över tid och att det är normalt att uppleva perioder med högre och lägre motivation. Det kan vara effektivt att sätta upp Specifika, Mätbara, Accepterat (uppnåeligt), Realistiska och Tidsbegränsade (SMART) mål för att upprätthålla motivationen. Belöningar (som inte är matbaserade) för att uppnå dessa mål kan också vara användbara.

Motivation kan också komma från att se konkreta framsteg, så det kan vara till hjälp att mäta och spåra framsteg över tid. Men det är viktigt att inte bara fokusera på viktminskning, utan också på andra hälsomarker och livsstilsförändringar.

Slutsats

Slutligen, för att bibehålla viktminskning är det viktigt att inte bara förändra vanor kring mat och motion, utan också att öka kunskapen kring mat och ätbeteende. Detta kan inkludera att lära sig att förstå hunger- och mättnadssignaler, att göra medvetna matval och att hantera stressrelaterat ätande.

Detta är bara början på din resa mot viktminskning. Hoppas att denna guide har gett dig en solid grund att stå på. I nästa del kommer vi att diskutera mer om vikten av stöd och motivation i viktminskningsresan.

Kvalificerar du dig för vår viktminskningsmetod?

Starta din viktresa

Referenser

  1. Rothberg, A.E., McEwen, L.N., Kraftson, A.T. et al. The impact of weight loss on health-related quality-of-life: implications for cost-effectiveness analyses. Qual Life Res 23, 1371–1376 (2014).

  2. Hall, K. D., Sacks, G., Chandramohan, D., Chow, C. C., Wang, Y. C., Gortmaker, S. L., & Swinburn, B. A. (2011). Quantification of the effect of energy imbalance on bodyweight. Lancet (London, England), 378(9793), 826–837.

  3. Dulloo, A. G., Jacquet, J., & Montani, J. P. (2012). How dieting makes some fatter: from a perspective of human body composition autoregulation. Proceedings of the Nutrition Society, 71(3), 379–389.

  4. Donnelly JE, Blair SN, Jakicic JM, Manore MM, Rankin JW, Smith BK; American College of Sports Medicine. American College of Sports Medicine Position Stand. Appropriate physical activity intervention strategies for weight loss and prevention of weight regain for adults. Med Sci Sports Exerc. 2009 Feb;41(2):459-71.

  5. Murphy MH, Nevill AM, Murtagh EM, Holder RL. The effect of walking on fitness, fatness and resting blood pressure: A meta-analysis of randomised, controlled trials. Prev Med. 2007 May;44(5):377-85.

  6. Johnston BC, Kanters S, Bandayrel K, et al. Comparison of weight loss among named diet programs in overweight and obese adults: a meta-analysis. JAMA. 2014 Sep 3;312(9):923-33.

  7. Teixeira PJ, Carraça EV, Marques MM, Rutter H, Oppert JM, De Bourdeaudhuij I, Lakerveld J, Brug J. Successful behavior change in obesity interventions in adults: a systematic review of self-regulation mediators. BMC Med. 2015 Apr 16;13:84.

  8. Sumithran P, Prendergast LA, Delbridge E, Purcell K, Shulkes A, Kriketos A, Proietto J. Long-term persistence of hormonal adaptations to weight loss. N Engl J Med. 2011 Oct 27;365(17):1597-604.

  9. Jensen MD, Ryan DH, Apovian CM, et al. 2013 AHA/ACC/TOS guideline for the management of overweight and obesity in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines and The Obesity Society. Circulation. 2014 Jun 24;129(25 Suppl 2):S102-38.

  10. Gudzune KA, Doshi RS, Mehta AK, et al. Efficacy of commercial weight-loss programs: an updated systematic review. Ann Intern Med. 2015 Apr 7;162(7):501-12.

  11. McLaren L. Socioeconomic Status and Obesity. Epidemiol Rev. 2007;29:29-48.

  12. Teixeira PJ, Going SB, Houtkooper LB, Cussler EC, Metcalfe LL, Blew RM, Sardinha LB, Lohman TG. Pretreatment predictors of attrition and successful weight management in women. Int J Obes Relat Metab Disord. 2004 Sep;28(9):1124-33.