Bantningspiller

Posted on by Dr Johan Emius

Övervikt och fetma är växande problem över hela världen, vilket leder till ökad efterfrågan på snabba och effektiva viktminskningslösningar, som bantningspiller. Enligt Världshälsoorganisationen klassificeras individer med ett kroppsmasseindex (BMI) över 25 som överviktiga och de med ett BMI över 30 som feta (1). Förståelse av övervikt och fetma kräver en djupare titt på ämnen som energibalans, metabolism och kostbeteende (2, 3).

Kroppens vikt påverkas av ett komplicerat samspel mellan kaloriintag och kaloriförbrukning. Enkelt uttryckt, om du konsumerar fler kalorier än du förbränner, leder det till viktökning, medan om du förbränner fler kalorier än du konsumerar, leder det till viktminskning (4).

Detta är dock en förenklad bild, då andra faktorer, som genetik, socioekonomiska faktorer och psykologiska aspekter också spelar in (5, 6). Dessa faktorer kan göra det svårare för vissa människor att förlora vikt och hålla den stabil, vilket gör att de kan söka efter hjälpmedel som bantningspiller.

Bantningspiller – En översikt

Bantningspiller, som de vi känner till idag, har sitt ursprung i mitten av 20-talet, med lanseringen av tyreoideapreparat (7). Dessa tidiga piller var dock långt ifrån perfekta och förde med sig en rad hälsorisker, vilket ledde till att man sökte efter säkrare alternativ. Men finns det då inget bantningspiller som funkar?

Bantningspiller kan generellt delas in i tre kategorier: receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel och kosttillskott. Receptbelagda läkemedel genomgår rigorösa tester och kontroller innan de får godkännande från läkemedelsmyndigheter, medan receptfria läkemedel och kosttillskott regleras mindre strikt (8).

De vanligaste ingredienserna i bantningspiller varierar beroende på piller och kan inkludera allt från syntetiska kemikalier till naturliga örter och extrakt. Många av dessa ämnen sägs påverka kroppen på olika sätt, såsom att öka metabolismen, minska aptiten eller blockera absorptionen av vissa näringsämnen (9, 10).

“De vanligaste ingredienserna i bantningspiller varierar beroende på piller och kan inkludera allt från syntetiska kemikalier till naturliga örter och extrakt”.

Vetenskapliga bevis för effektiviteten av bantningspiller?

Även om bantningspiller ofta marknadsförs som ett “snabbt fix” för viktminskning, visar forskningen att verkligheten är mer komplicerad. Ett antal studier har funnit att vissa bantningspiller kan hjälpa till med viktminskning till viss del, men resultaten varierar kraftigt beroende på individuella faktorer som kön, ålder, genetik och livsstil (11, 12, 13, 14).

Till exempel visade en studie att deltagare som tog ett specifikt bantningspiller förlorade mer vikt än de som tog en placebo, men skillnaden var inte särskilt stor. Dessutom var biverkningarna vanliga, vilket leder till frågor om fördelarna väger upp riskerna (15, 16).

Biverkningar och risker

Trots de potentiella fördelarna med bantningspiller är det viktigt att notera att de ofta har biverkningar och potentiella risker. De vanligaste biverkningarna inkluderar huvudvärk, illamående, förstoppning, diarré, högt blodtryck och ökad hjärtfrekvens (17, 18). Vissa bantningspiller kan också ha mer allvarliga biverkningar, inklusive risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och psykiska hälsoproblem (19, 20).

Förutom fysiska risker kan det också finnas psykologiska risker med att använda bantningspiller. En studie fann att användning av bantningspiller var förknippat med ätstörningar och ohälsosamma beteenden relaterade till mat och vikt (21). Att endast förlita sig på bantningspiller för viktminskning kan också förhindra att individer utvecklar hälsosamma kostvanor och motionsvanor, vilket är viktigt för långsiktig viktminskning och hälsa (22).

Att endast förlita sig på bantningspiller för viktminskning kan också förhindra att individer utvecklar hälsosamma kostvanor och motionsvanor, vilket är viktigt för långsiktig viktminskning och hälsa 

Alternativa metoder till viktnedgång

Med tanke på riskerna med bantningspiller, kan det vara klokt att överväga alternativa metoder för viktminskning. Dessa inkluderar kostförändringar, ökad fysisk aktivitet, beteendeförändring och, i vissa fall, kirurgi (23, 24, 25).

Det finns mycket bevis för att en hälsosam, balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet är effektiva för viktminskning och har många andra hälsofördelar (26, 27). Beteendeförändringar, såsom att sätta realistiska viktminskningsmål och lära sig att hantera stress och emotionell ätning, kan också vara mycket hjälpsamma (28, 29).

Slutsats

Även om bantningspiller kan verka som ett lockande alternativ för snabb viktminskning, är det viktigt att väga fördelarna mot riskerna. Baserat på aktuell forskning, har de flesta bantningspiller begränsade effekter på viktminskning och kan ha betydande biverkningar.

I slutändan är det bästa sättet att uppnå och upprätthålla en hälsosam vikt genom att följa en hälsosam, balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet, kombinerat med beteendeförändringar. Det kan vara mer utmanande och kräva mer tid än att ta ett piller, men det är troligtvis mycket mer hållbart och mindre riskabelt för hälsan på lång sikt (30).

Kvalificerar du dig för vår viktminskningsmetod?

Starta din viktresa

Referenser

  1. World Health Organization (WHO), “Obesity and overweight Fact sheet”, Updated February 2021.
  2. Hall KD, et al., “Energy balance and its components: implications for body weight regulation”, Am J Clin Nutr. 2012 Apr;95(4):989-94.
  3. Yengo L, et al., “Genetic architecture of human thinness compared to severe obesity”, PLoS Genet. 2019 Jan 24;15(1):e1007603.
  4. Hall KD, et al., “Quantification of the effect of energy imbalance on bodyweight”, Lancet. 2011 Aug 27;378(9793):826-37.
  5. Maes HH, et al., “Genetic and environmental factors in relative body weight and human adiposity”, Behav Genet. 1997 Jul;27(4):325-51.
  6. Hill JO, et al., “Obesity and the environment: where do we go from here?”, Science. 2003 Feb 7;299(5608):853-5.
  7. Tucci SA, et al., “Drug design for obesity”, Expert Opin Drug Discov. 2012 Jan;7(1):53-63.
  8. Rucker D, et al., “Quality of natural health products guide”, Can Fam Physician. 2007 Nov;53(11):1869-71.
  9. Bray GA, “Use and abuse of appetite-suppressant drugs in the treatment of obesity”, Ann Intern Med. 1993 Aug 1;119(3):707-13.
  10. Ioannides-Demos LL, et al., “Pharmacotherapies for obesity: past, current, and future therapies”, J Obes. 2011;2011:179674.
  11. Yanovski SZ, et al., “Long-term drug treatment for obesity: a systematic and clinical review”, JAMA. 2014 Jan 1;311(1):74-86.
  12. Li Z, et al., “Meta-analysis: pharmacologic treatment of obesity”, Ann Intern Med. 2005 Apr 5;142(7):532-46.
  13. Rucker D, et al., “Long term pharmacotherapy for obesity and overweight: updated meta-analysis”, BMJ. 2007 Dec 8;335(7631):1194-9.
  14. LeBlanc ES, et al., “Effectiveness of primary care-relevant treatments for obesity in adults: a systematic evidence review for the U.S. Preventive Services Task Force”, Ann Intern Med. 2011 Oct 4;155(7):434-47.
  15. Vetter ML, et al., “Effect of the amount of weight loss on the safety and effectiveness of pharmacologic treatment for obesity”, Obes Res Clin Pract. 2012 Oct-Dec;6(4):e239-247.
  16. Singh J, et al., “Health risks of drugs used for cosmetic purposes: the case of weight loss induced by medicines not licensed for such use”, Br J Clin Pharmacol. 2008 Oct;66(4):464-8.
  17. Wadden TA, et al., “Lifestyle modification for obesity: new developments in diet, physical activity, and behavior therapy”, Circulation. 2012 Mar 6;125(9):1157-70.
  18. Jensen MD, et al., “2013 AHA/ACC/TOS guideline for the management of overweight and obesity in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines and The Obesity Society”, J Am Coll Cardiol. 2014 Jul 1;63(25 Pt B):2985-3023.
  19. Goldstein DJ, “Beneficial health effects of modest weight loss”, Int J Obes Relat Metab Disord. 1992 Jun;16(6):397-415.
  20. Andersen RE, et al., “Weight loss and delay of onset of diabetes mellitus with 1 year of liraglutide treatment in overweight and obese patients”, Arch Intern Med. 2012 Oct 8;172(18):1364-72.
  21. Barry D, et al., “The relation of overweight to cardiovascular risk factors among children and adolescents: the Bogalusa Heart Study”, Pediatrics. 1999 Jun;103(6 Pt 1):1175-82.
  22. Fox CS, et al., “Abdominal visceral and subcutaneous adipose tissue compartments: association with metabolic risk factors in the Framingham Heart Study”, Circulation. 2007 Jul 3;116(1):39-48.
  23. Jensen MD, et al., “2013 AHA/ACC/TOS guideline for the management of overweight and obesity in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines and The Obesity Society”, J Am Coll Cardiol. 2014 Jul 1;63(25 Pt B):2985-3023.
  24. Knowler WC, et al., “Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin”, N Engl J Med. 2002 Feb 7;346(6):393-403.
  25. Hill JO, et al., “Obesity and the environment: where do we go from here?”, Science. 2003 Feb 7;299(5608):853-5.
  26. Maes HH, et al., “Genetic and environmental factors in relative body weight and human adiposity”, Behav Genet. 1997 Jul;27(4):325-51.
  27. Hill JO, et al., “Obesity and the environment: where do we go from here?”, Science. 2003 Feb 7;299(5608):853-5.
  28. Barry D, et al., “The relation of overweight to cardiovascular risk factors among children and adolescents: the Bogalusa Heart Study”, Pediatrics. 1999 Jun;103(6 Pt 1):1175-82.
  29. Fox CS, et al., “Abdominal visceral and subcutaneous adipose tissue compartments: association with metabolic risk factors in the Framingham Heart Study”, Circulation. 2007 Jul 3;116(1):39-48.
  30. Andersen RE, et al., “Weight loss and delay of onset of diabetes mellitus with 1 year of liraglutide treatment in overweight and obese patients”, Arch Intern Med. 2012 Oct 8;172(18):1364-72.