Viktnedgång är en resa som många individer står inför i dagens samhälle. Oavsett om det handlar om hälsoskäl, ökad självkänsla eller att följa medicinska råd, kan det vara en utmanande process. För vissa verkar det som att kilona smälter bort med lätthet, medan andra kämpar med att se några märkbara resultat trots ansträngningar. Det är just detta fenomen vi ska utforska: varför har vissa människor svårt att gå ner i vikt?
Den komplexa interaktionen mellan biologi och miljö
Vår förmåga att gå ner i vikt påverkas av en mängd faktorer, från vår genetik till vår livsstil och omgivande miljö. En del människor är genetiskt predisponerade att lagra mer fett, medan andra har en snabbare ämnesomsättning som gör det lättare för dem att bränna kalorier. Detta är dock bara början. Många andra faktorer spelar också in.
En avgörande biologisk faktor som påverkar viktnedgång är kroppens sätt att hantera energibalansen. Vår kropp reglerar energiintaget och energiförbrukningen genom ett komplext samspel mellan hormoner och signalsubstanser. Insulin är ett av dessa hormoner och det har en betydande roll när det gäller regleringen av blodsockernivåer. När kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, som det sker vid insulinresistens, kan detta leda till att mer glukos lagras som fett istället för att användas som energi. Detta kan resultera i viktökning och göra det svårt att gå ner i vikt.
“När kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, som det sker vid insulinresistens, kan detta leda till att mer glukos lagras som fett istället för att användas som energi. Detta kan resultera i viktökning och svårigheter att gå ner i vikt.”
Hormonell obalans och viktkontroll
Hormoner spelar en avgörande roll när det gäller reglering av aptit och ämnesomsättning. Studier har visat att hormonell obalans, såsom insulinresistens eller sköldkörtelproblem, kan försvåra viktnedgånd. Till exempel kan personer med insulinresistens finna det svårare att reglera blodsockernivåerna, vilket i sin tur kan öka suget efter kolhydrater och resultera i viktökning. Detsamma gäller för personer med sköldkörtelproblem, där en långsam ämnesomsättning kan göra det svårt att bränna kalorier effektivt.
Sköldkörteln är kroppens termostat och reglerar ämnesomsättningen. En underaktiv sköldkörtel, eller hypotyreos, kan leda till en långsammare ämnesomsättning och därmed minska kroppens förmåga att bränna kalorier. Detta kan resultera i viktuppgång eller göra det svårare att gå ner i vikt. Det är viktigt att konsultera en läkare om man misstänker att sköldkörteln kan vara en faktor som påverkar ens viktnedgång.
Psykologiska faktorer och kampen med viktnedgång
Människors förhållande till mat är ofta djupt rotat i psykologiska faktorer. Stress, ångest och depression kan alla påverka våra ätvanor och förhållningssätt till träning. Vissa människor äter som ett sätt att hantera sina känslor, vilket kan leda till ökad kaloriintag och viktökning. Det kan också vara så att personer med negativ kroppsuppfattning känner sig motiverade att äta mindre, men kan hamna i ohälsosamma mönster av extrem dieting som inte är hållbara på lång sikt.
Dessa psykologiska faktorer kan skapa en ond cirkel. När vi känner oss stressade eller nedstämda, kan vi tendera att söka tröst i mat som ofta är energitäta och näringsfattiga. Detta kan leda till viktökning och i sin tur ökad stress över vikten, vilket skapar en negativ cykel. Att arbeta med en psykolog eller terapeut för att hantera dessa känslomässiga utmaningar kan vara en viktig del av en framgångsrik viktminskningsstrategi.
Det moderna livets påverkan på viktnedgång
Vårt moderna samhälle erbjuder en överflöd av högkalorimat och en stillasittande livsstil. Processad mat, snabbmat och sockerrika drycker är lättillgängliga och frestande, vilket gör det svårt att hålla sig till en balanserad kost. Dessutom spenderar många av oss stora delar av dagen sittandes framför en skärm, vilket minskar vår fysiska aktivitet och förbränning av kalorier.
Den ökade tillgången till kaloririk mat och dryck har starka kopplingar till den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vår kropp har utvecklats för att lagra energi i perioder av överflöd för att klara av magra tider. Men i dagens samhälle, där överflöd är normen, kan denna biologiska mekanism arbeta mot oss. Det är lätt att konsumera fler kalorier än vi behöver när frestelsen av högkalorimat är överallt.
Den ökade tillgången till kaloririk mat och dryck har starka kopplingar till den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vår kropp har utvecklats för att lagra energi i perioder av överflöd för att klara av magra tider. Problemet är att det inte kommer några magra tider.
Lösningar och strategier för framgångsrik viktnedgång
Det finns ingen universell lösning för viktnedgång eftersom varje individ är unik. Men det finns några strategier som kan hjälpa dem som har svårt att gå ner i vikt:
-
Individualiserad planering: Arbeta med en hälsoexpert för att skapa en personlig plan som tar hänsyn till din hälsa, genetik och livsstil.
-
Måttlig och hållbar kostförändring: Istället för extrema dieter, satsa på en balanserad kost med fokus på hel mat och rimliga portionsstorlekar.
-
Fysisk aktivitet: Hitta en träningsrutin som passar dig och som du tycker är rolig. Det behöver inte vara extremt, men regelbunden fysisk aktivitet är viktig.
-
Mental hälsa: Arbeta med att hantera stress och känslomässiga utmaningar på ett hälsosamt sätt, gärna med stöd från en terapeut om det behövs.
-
Långsiktig inställning: Förstå att viktnedgång är en långsiktig resa och att snabba resultat kanske inte är hållbara eller hälsosamma.
Hjärnan och viktnedgång
En sak som är viktig att veta och som vi brukar inleda med att berätta för alla eventuella patienter är att du inte ska klandra dig själv för att det blir så här med vikten. Du är inte ensam utan det är något som händer med aptitregleringen som får den här konsekvensen. Din hjärna vet inte om att du är överviktig. Den vill bara att du ska överleva. Du kan ha provat på olika dieter med kaloriunderskott och då tror hjärnan att du som organism svälter. Eftersom det biologiskt är samma (nästan) hjärna som var jägare/samlare, så tror hjärnan att det är en svältkatastrof. Hjärnan gör då allt i sin makt för att du ska överleva genom att dra igång många olika biologiska processer, bland annat öka aptit och sug efter energi.
När du sen börjar äta lite mer igen (efter tex en ketodiet eller de flesta tuffare kalorirestriktionsdieterna) så vill hjärnan att du då ska äta så mycket du bara kan och lagrar in energi i form av fett. För att förbereda kroppen för nästa svältkatastrof, som kommer i form av nästa diet.
Så jag förstår att det är tufft för dig. Det är i princip en omöjlig uppgift. Det har inget med karaktär, vilja, motivation, intelligens eller kunskap att göra.
Vi vet inte med 100% säkerhet varför vissa människor hamnar i det läget men det är naturligtvis många olika orsaker. Vi vet också att hjärnan hos de flesta överviktiga lägger otroligt mycket bandbredd på tankar kring mat. Får jag äta, ska jag äta, kan jag äta, vill, får, måste, ska inte, bör inte etc.
Tänk dig att det sitter en liten chef inne i hjärnkontoret som gör ALLT för att du som organism ska överleva.
Slutsats
Att gå ner i vikt är en komplex process som påverkas av en mängd faktorer, inklusive genetik, hormoner, psykologiska aspekter och samhälleliga faktorer. För dem som har svårt att gå ner i vikt är det viktigt att förstå att det inte är enkelt, men det är möjligt med rätt strategier och stöd. Genom att arbeta med hälsoproffs och fokusera på en holistisk ansats till hälsa kan man ta de första stegen mot en framgångsrik viktnedgång och en sundare livsstil.
Kvalificerar du dig för vår viktminskningsmetod? Chatta gratis med läkare.
Chatta med läkareReferenser:
- Smith, J. D., & Al-Jobori, H. K. (2015). The effects of hormonal imbalance on weight regulation. International Journal of Medical and Pharmaceutical Sciences, 5(3), 21-30.
- Gudzune, K. A., Doshi, R. S., Mehta, A. K., Chaudhry, Z. W., Jacobs, D. K., Vakil, R. M., … & Clark, J. M. (2015). Efficacy of commercial weight-loss programs: an updated systematic review. Annals of internal medicine, 162(7), 501-512.
- Lowe, M. R., & Kral, T. V. (2006). Stress-induced eating in restrained eaters may not be caused by stress or restraint. Appetite, 46(1), 16-21.